När vi blir bortskämda med de här underbart vackra dagarna, med en himmel så klar som en spegel i vilken solstrålarna träffar och sprider underbart ljus, ja då kan jag inte annat än att tänka på mamma! Om det var något min mamma älskade så var det fint väder! Hon tog alltid varenda möjlighet till att vara ute en dag som denna. Visst kan det ibland kännas jobbigt att bli påmind om mamma, men just de här minnena, de som de vackra vårdagarna framkallar, är så positiva och ljusa att jag mår bra av dem. Man kan väl säga att det här vackra försommar vädret fyller hela min kropp med energi, av mer anledningar än just vädret!
Det som jag tror min mamma försökte att lära mig var att ta det lite lugnt här i livet. Att inte alltid stressa upp mig över saker och att lära mig att tänka att det mesta faktiskt löser sig, någon gång, på något sätt! Men det som jag ser som bland det viktigaste jag lärde mig av min mamma medan hon fanns med oss, (för visst är det så att den tänkta lärdomen inte alltid blir den som etsar sig fast starkast) var att uppskatta livet för den gåva det faktiskt är. Vi kan inte styra över något i vårt liv förutom hur vi väljer att se på det (vilket i sig faktiskt blir en väldigt styrande och i många fall avgörande faktor för hur vårt liv ter sig). För visst är det så att vi formar vårt liv efter den livsinställning vi har. Så jag vill faktiskt bara tacka min mamma för att hon genom sin sjukdom och hårda kamp lät mig få inse hur bräckligt livet faktiskt är, samtidigt som jag sett och kännt hur otroligt starkt och intensivt det är på samma gång!
Någonstans, bortom all sorg och saknad, måste jag se att allt lidande hon utstod har givit mig något positivt. Nämligen att jag har en väldigt stark vilja att inte bara finnas, utan framför allt att leva! Jag vill göra det absolut bästa av livet, men framför allt av dagen i dag!
Tack Mamma! Du Finns Alltid Med Oss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar