Idag är det alltså den stora bokbytardagen. Runt om i landet annordnas olika evenemang där människor ska kunna träffas och byta böcker med varandra. Ett eco-friendly och ekonomiskt tänk får man väl säga. En mycket trevlig idè om du frågar mig, tyvärr inte om man bor i Uppsala dock. Ett enda litet evenemang annordnas på ett enda ställe i stan. Ett enda! Inte ens stadsbiblioteket uppmärksammar dagen det minsta på sin hemsida. Mycket pinsamt när man bor i Sveriges fjärde största stad, som dessutom är en universitetsstad med mängder av studenter som, tack vare ett liknande event, med sin ofta minimala budget inte skulle behöva konsumera nudlar bara för att några nya böcker inhandlats. Mycket pinsamt Uppsala! Själv har jag rensat ut ordentligt i bokhyllan, som sig bör så där var 6:e månad eller så. Jag har alltså en kasse med böcker, men egentligen ingenstans att lämna dem. Det enda evenemanget som är annordnat i Uppsala äger rum endast under 2 timmar, och för mig som småbarnsförälder inte på någon fantastisk tid precis. Så om någon vill ha böcker så ligger Stephen King, Marian Keyes, Christian Jacq, Lars Molin, Peter Robinsson, Anne Rice mfl i en kasse i min garderob och väntar på nya läsare.

Dagen till ära så vill jag bara tipsa om en bok. Just nu läser jag Ingrid Betancourt's "även tystnaden har ett slut", en bok som handlar om hennes sex år som fånge hos FARC gerillan i den colombianska djungeln. Då boken är relativt lik en tegelsten (över 600 sidor) och jag nyligen börjat har jag nog en sisådär 500 sidor kvar att vända, men jag måste säga att jag fascineras av denna märkliga kvinnas öde. Att hon lyckas tänka så klart i en så oklar och diffus situation som den hon tvingats in i är för mig, i brist på bättre ord, fantastiskt. Efter jag kommit igenom resten av historien väntar Clara Rojas berättelse från samma händelse. Hon satt tillfångatagen tillsammans med Ingrid, men hanterade situationen på ett helt annat sätt än sin medfånge. Att hon tex valde att skaffa barn med en av gerillasoldaterna gör att jag bara måste få tränga in i hennes tankar lite djupare. Den mänskliga naturen och den biologiska klockan kan ibland vara ett outgrundligt mysterium. Hörde också att Annika Östberg, som suttit fängslad i USA under så många år, till hösten kommer ut med en bok om sitt öde.
På sängbordet, under Betancourt's tegelsten, ligger även Susan Sontag's "I Amerika". Vilken fantastisk författare. Mer om den boken senare!

Tills dess, se till att rensa ur bokhyllan och byt bort dina böcker! Låt oss stå emot Uppsalas otroligt tråkiga syn på kultur!