Översikt och Inblick!

Borta bra men hemma bäst- visst är det så! Visst var det härligt med semester det regniga vädret till trots, men det var underbart att komma hem! Efter en dryg veckas omkringflackande kan det nästintill beskrivas som himmelskt att få sova i sin egen säng igen! Fast jag måste nog erkänna att, förbisett mitt piano, så var det fantastiskt att komma hem till min bok! Stressigt som det blev så glömde jag till min stora förargelse boken hemma. Till råga på allt har det i stort sett regnat hela semestern så det hade varit perfekt att ta med boken. Boken, "De fattiga i Lodz" är inte bara fantastiskt skriven, men har nog ändrat mitt ibland tvivlande sinne för romaner
men även förankrat nya perspektiv på tillvaron och livet i allmänhet. Boken som skildrar det nazi-inrättade gettot i Lodz under andra världskriget gav mig en helt ny insikt i ämnet andra världskriget, ett ämne som jag börjat tycka alltid behandlats på samma sätt författare världen över. Men inte denna alltså.

Likt livet självt består romanen av en mängd olika historier som mer eller mindre korsar varandras vägar, binds samman och ibland är helt okända för varandra. Boken personifierar det tragiska i att vara någon men att på samma gång inte finnas. Trots att gettoinvånarna inte hade något att sätta emot, inget att förhandla med så låg det stora i det otroligt enkla att vägra, något jag tycker vi glömmer allt för ofta idag. Vare sig det gäller facket, den enskilde individen eller politikerna så argumenteras det alltid vad som sätts emot och vad som erbjuds. Vad hände med konsten att beakta varandra och inte bara våra erbjudanden. Lite naivt kanske, jag vet, men ändock så viktigt att komma ihåg.

I slutet av boken nämner Sandberg något som blev lite av en aha-upplevelse för mig. Nämligen det att vi idag kanske inte egentligen vet mer än gettots lidande invånare, men att vi vet och känner fakta på ett annat sätt. Jag antar att han menar att vi har de detaljer och den översikt som fattades dem men att vi å andra sidan inte har den inblicken de hade. Inblick ger inte alltid översikt och översikt inte alltid inblick. Visst låter det enkelt, men för mig krävdes det en intensiv 650 sidor lång och tung läsning för att förstå det.
När jag sen läser Einhorn's texter om vishet blir jag lite irriterad nästan. Han skriver att "visdomens uppgift är att bistå oss på denna märkliga livsresa och underlätta den för oss". Jag kan väl hålla med till en viss del, men jag har alltid upplevt det som att människan erhåller visdom genom "den märkliga lisvresan"...Sandbergs magnifika bok har bara förstärkt den åsikten ännu mer. Människorna som överlevde gettots utrensning känner sig kanske inte klokare idag av de grymheter de utsattes för, men de skulle nog inte heller säga att de överlevde p.g.a. visdom...Men vad vet jag. Jag bara tycker och tänker som vanligt. I vilket fall som helst så kan jag varmt rekommendera Steve Sem-Sandberg's "De fattiga i Lodz"!